Officiellt

Då var det officiellt!
Ekewald tar över som tränare i GoIF igen!
Läs mer här!

Vad är det för jäkla hattande, egentligen?
Ja det kan man verkligen fråga sig!

Så här är det...
Jag är otroligt glad över att ha fått frågan igen.
Efter "avhoppet" i Februari så hade jag knappt trott det även om jag hoppats emellanåt.
Jag är otroligt lycklig över det mottagandet som grabbarna i laget givit mig sedan det blev klart.
Det värmer oerhört!

 Som bekant ville jag verkligen inte lägga av i våras.
Det var något som jag var tvungen till.
Det svåraste beslut jag tagit någonsin.
Det var rätt då, men nu är som bekat nu.

Bättre nu, då?
Ja, jag tror det!
Jag vet vad jag ger mig in på denna gången och jag vet var problemen fanns senast.
Dom fanns omkring mig och finns inte där längre.
Frugan, sonen och mina fantastiska svärföräldrar backar upp mig och det är allt som behövs.
Ja, osså de fantastiska killarna i laget då självfallet!

Jag har saknat pojkarna otroligt.
Saknat att få vara en del av den gemenskapen som finns i klubben och i laget.
Jag har följt laget lite vid sidan i år och lidit otroligt vid varje förlust och glatts otroligt åt varje seger.
Lite vid sidan om.
Det är inte där jag vill vara!
Inte sålänge jag har mer kvar att ge.
Jag vill känna av den där gemenskapen ett tag ytterligare.
Var och en av killarna i laget är otroliga människor.
Riktiga profiler!
Dom ger mig mycket och jag hoppas kunna ge lite tillbaka under året som kommer.

Vad kan jag bidra med?
En del tror jag.
Fotbollsmässigt kunde klubben hittat en mer kompetent ledare genom att bara lyfta luren.
Inget snack om det, outbildad som jag är.
Men att ge förtroende och skapa trivsel i gruppen, det är min grej.
Det är en viktig bit. Stämningen!
Jag tror att jag kan plocka ut en hel del av varje individ och få dom att vara delaktiga oavsett om dom gör 20 mål eller bara bär vatten.
Alla är sjukt viktiga.

Jag känner klubbens mentalitet bättre än dom flesta och vet vad som krävs för att trivas och för att kunna bidra. Det är viktigt att veta vad som finns i väggarna i Rinkaby.
Det vet jag!

Vi har en bra grupp i dagsläget. En grupp som är intakt till nästa år!
Inte någon som lämnar och ingen som slutar utöver de som försvann i slutet på året som gick.
Däremot så har jag gott hopp om att kunna förmå spelare att komma tillbaka igen.
Alla är sjukt viktiga!

Att sedan klubben har ambitioner inför kommande säsong är roligt och väldigt viktigt.
Lindansandet skall vara slut nu.
Några snäpp upp i tabellen är ett klart och uttalat mål och varför inte titta lite på de där kvalplatserna som flera lag som inte är mycket längre fram än vi har lagt beslag på i år.
Näsby IF är inte ljusår framför oss direkt, men landade 4:a och kvalar till Femman.

Det pratas om nyförvärv till höger och vänster just nu.
En eller två är klara för nästa år och fler verkar det bli.
Personligen hoppas jag såklart på fler spelare, men kommer att börja med att försöka få Philip Lindström, Pontus Karlsson och Robin Håkansson att tycka det är roligt igen.
Unga, lovande Rinkabypojkar som av olika anledningar hamnade utanför gemenskapen i år.

Jag kommer att rapportera en väldig massa ifrån träningar och tankar kring gruppen här under året, så ni som är intresserade av vad som sker är väldigt välkomna tillbaka till denna avsomnande, men återuppväckta blogg.

Nu kör vi.....