Schenströmming

Pelle S & Vickie S

Ibland är det rätt härligt!
Lördagen tillbringades med att bli av med en Hartvig och hälsa en Schenström välkommen.
Vickie, en av Fröken Frugas härliga kusiner skulle ju till att gifta sig.
Det är riktigt coolt, men samtidigt ganska deprimerande att inse att när jag kom in i Fröken Frugas liv så var Vickie en liten tös. Att man skulle få äran att se den lilla tösen gifta sig 18 år senare är ganska otroligt, men jag är väldigt glad att det faktiskt blev så.
Vickie är en otrolig liten dam.
Precis så som de flesta talen igår berättade om (Och de var många, väldigt många..) så har man lärt känna Vickie som en ordentlig, ambitiös och målmedveten tjej.
En tjej som vill ha mycket av livet och som är beredd på att lägga ner en del arbete för att uppnå vad hon vill.
En tjej med skinn på näsan som inte är direkt rädd av sig och som inte krusar någon.
Hon kan framstå som lite pimpinett ibland, men när man lärt känna henne så ser man all humor och allt bus som vilar inne i den lilla kroppen.

Vackra paret, Schenström

Pelle som blev den lyckliga är en riktigt skön snubbe.
En snubbe som har otroligt mycket skit för sig och som ser skämten innan någon annan hinner reagera på det. En kille som har en riktigt fin framtid framför sig och som förmodligen kan bli vad han bestämmer sig för att bli.
Idag jobbar han som lärare, men något säger mig att det inte kommer att stoppa där.

Tillsammans är dessa två en riktigt härlig syn. Två vackra, unga människor som går en bra framtid tillmötes!

Vi fick bevittna en väldigt tjusig vigsel igår.
Det vill ju lätt bli så när den går av stapeln i Åhus.
Söker man miljöer här så är det svårt att inte lyckas.
Vackra, Åhus kyrka stod som kuliss för den första delen då själva vigseln skulle klaras av och fortsättningen hölls i nere i Hamnen på Segelsällskapet där sannerligen inte miljön blev sämre.

Lämplig entré

Ett häftigt inslag var att bröllopsparet kom till festen med båt så som omgivningen nästan krävde.

Vi var många gäster på plats. Exakt antal vet jag inte men ett sjuttiotal måste det ha varit.
Som det brukar vara på bröllop så känner man inte riktigt alla och det kan bli lite märkliga samtal emellanåt vid bordet.
Jag hann med att trakassera en Djurgårdare en stund med tanke på deras nerflyttning ifrån Elitserien ifjol, men la ner det när det kröp fram att mannen ifråga satt som förtroendevald i den stolta föreningen. Inte värt att fortsätta, riktigt....

Vi fick höra tal efter tal under middagen.
Det blev några stycken och jag började fundera på om det fanns några tal på mitt eget bröllop.
Jag tror att Pierre höll ett tal, men jag är osäker på det.
Frågade lite försiktigt Polaren Per om han höll tal, men han svarade inte...
Tolkar det som nej..
Mat-Mormor lovade åtminstone att fundera på saken så det kanske inte är försent ännu.

Vi hörde tal ifrån Pelles Farsa, Läkaren och vi hörde ett smått förvirrat tal ifrån Pelles Morsa.
Vi fick faktiskt höra ett tal ifrån Peter Postare också och det var imponerande.
Tant Anki sufflerade fint och tillsammans så höll dom kvällens mest uppriktiga tal.
Ett tal som faktsikt inte kändes särskilt inövat och dte upplevdes som bra.
Roligast var härliga Sanna som höll tal till systern sin.
Sanna är som Sanna är mest.
Hon är Sanna helt enkelt och det hoppas jag inte hon ändrar på.

Vi hörde tal ifrån ett smärre dussin olika vänner och bekanta och det var nästan bara jag som inte häll tal i församlingen till slut!
Och jag som ändå är så bra på att hålla tal.
-Kära församling....

Giftastycke?

Wilhiam var i sitt esse. Han var nervös inför bröllopet av någon anledning, men det släppte efterhand.
Han skulle ju bevittna sitt första bröllop och glömde i sammanhanget bort sin mor och sin fars bröllop som han faktiskt också närvarade vid.

Nu var det ju kompisen, Vickie som skulle gifta sig och han var en aning spänd över det.
Vickie och Wilhiam har ju verkligen funnit varandra vid de sista tillfällena där de träffats och det är kanske inte så konstigt egentlien eftersom Vickie då släppt allt och ägnat sig till 100 åt Grabbarnas Grabb. Skön Tjej som sagt...

Wilhiam hittade direkt kompisar som vanligt på kalaser då han direkt kurtiserade en jämngammal tjej.
Såklart så var dte Djutgårdarens dotter som kurtiserades så eventuella giftasplaner går nog i stöpet där även om dom var otroligft tjusiga tillsammans.
Wilhiam tröttade dock ut unga damen efter ett tag och fortsatte leken med damens storebror istället så småningom.

Grabbarna Ekewald

Collage

Fröken Fruga o W i kyrkan



Nåväl.
Vickie Hartvig-Gustavsson är ett minne blott idag och nu är det istället Vickie Schenström som vi kommer att ha glädje av framöver.
Skall bli roligt att följa paret Schenström och håll med om att Henric Schenström har en viss klang över sig.
Jag tänker ju förstås på eventuell tillökning och vill bara vara tidigt ute med tips i namnfrågan.
Den är ju så svår....

Snygg kille



Ankformation i hamnen



Vackra, Fröken Fruga

En av de stora frågorna inför bröllopet i det Ekewaldska hemmet annars har gällt håruppsättning och strumbyxor,
Vilken färg skall mina strumbyxor ha?
Helt ärligt så är det ingen lätt fråga att besvara för en man!
Jag är lite osäker i frågan och gick på den säkta vägen.
Vilka färger finns det?
-Är inte dessa lite för mörka, frågade Fröken Fruga!
-Mörka... Jo, kanske. Vad tycker du själv?
-Jag tycker att de är lite för mörka!
-Ja, det tycker nog jag också... eller?
-Jo, det är dom absolut. Jag skaffar nya lite ljusare. Tack för hjälpen!
-Det var så lite så... Pust

-Hur tycker du förresten att jag skall ha håret?

Helt ärligt, ni män där ute!
Vad är grejen med det där?
Hur vinner man egentligen den frågesporten?
För en gångs skull så är man nöjd med att komma undan med någon form av heder!



Grabbarna Ekewald

Lite lättare för Grabbarna.
Rea på Brothers och Rea på smartkid.se sen var det klart!

Tack återigen, alla för att vi fick vara med på en liten hörna i detta grymma ögonblick.
Pelle, Vickie, Peter, Anki, Sanna och Sebbe!
Ni är bäst!