Det har varit en bra dag idag....
What?
Jo, men det har det varit och varför kan man inte få skriva det?
Vad som hänt?
Inte särskilt mycket egentligen, men det har känts bra och kanske det är en nu kick på gång.
Sovmorgon idag igen.. (Frugan tror att det är sömn som saknas. Varför opponera sig?)
Till city sedan för julklappsinköp.
Ett antal till grabben. Ett ganska stort antal, förresten!
Även om vi ändå köpt ett mindre antal i år så är det fortfarande fler julklappar än jag någonsin fått i hela mitt liv.
Vi satsar på några färre klappar i år, men fortfarande är det alldeles för dyrt egentligen!
vi satsar på ett nintendo DS som huvudklapp i år.
Kan gå hem och i så fall räddar det mitt förhållande med min iphone som jag snart inte får låna mer. Min fyra har blivit till en spelkonsoll....
Jag tror bestämt att frugan smög iväg för att köpa till mig också, men är inte säker...
Svärmor och svärfar kompletterades och sen fick det räcka.
Frugan?
Jo, men det är ju lite försvårat i och med att min plånbok försvann i förra veckan.
Inget nytt kort på posten ännu, vilket innebär lite bekymmer med inköpsrutinen!
Jag har ett ess i rockärmen, men det berättar jag dock inte om!
Efter city så var det dags att hämta hem rövaren från svärföräldrarna.
Frågan var om vi återigen skulle bli överraskade. Senast så hade han klippt sig själv...
När vi hämtade honom då, så såg han faslig ut. Min fru beskrev honom som ett Rumänskt barnhemsbarn. Fy då...
Det hade gått bra denna gång och som belöning för det så bjöd vi parenteserna på bakelse.
Handbollsfinal för damlandslaget, Pizza från Robins, Godnatt för grabben, aftonbladet på soffan, Godnatt för frugan, Parlamentet, godnatt för Pappa på soffan ett tag och nu sitter jag här för att snart föra Liverpool FC till högre höjder i Football Manager...
En bra och odramatisk dag...
Vi ses och hörs imorgon.
Sidor
Denna blogg
Här kommer du att hitta en del funderingar kring allt som är relevant!
Relevant är i första hand allt det som ligger mig varmast om hjärtat vilket innebär att det kommer att skrivas några rader om fotboll, familjen, vännerna och ibland även om jobbet!
Relevant är i första hand allt det som ligger mig varmast om hjärtat vilket innebär att det kommer att skrivas några rader om fotboll, familjen, vännerna och ibland även om jobbet!
söndag 19 december 2010
lördag 18 december 2010
En sådan talang...
Det är konstigt med människor ibland.
Hur dom förvaltar sina gåvor och sina talanger.
Det är emellanåt alldeles uppenbart att miljö och yttre påverkningar styr människor åt fel håll på ett ytterst tragiskt sätt ibland.
Ta den killen som kommit till fotbollsklubben nu som ett exempel.
Ifjol höstas hängde jag ut honom och hans dåvarande klubb ganska kraftigt efter en incident som ledde till att killen blev avstängt från allt fotbollsspel i nästan ett helt år.
Det slog slint för honom och han slog ner allt som kom i hans väg efter att ha blivit utvisad i en Division 6 match.
Nu när han kom till vår klubb och frågade om han fick vara med och lira för att han kände att han ville bort ifrån sina forna lagkamrater och den press som dom satte på honom så visar denna killen upp den ena sköna sidan efter den andra.
Fotbollsmässigt så är det en av de största talanger jag sett på väldigt länge, och jag har sett några stycken...
Ett driv i steget som är underbart och en bollbehandling som hör hemma bra mycket högre än i denna divisionen. Dessutom så är det en skön kille, men väldigt stor humor och med väldigt nära till skratt.
Tyvärr så har han ett humör som måste tyglas. Han måste få hjälp av sin omgivning med detta och han ställer därmed indirekt väldiga krav på sin omgivning.
Vi måste assistera honom med hjälp här och avlasta honom när det brinner till.
Han har säkert ett rätt otrevligt bagage, denna killen och det känns som om han någonstans är värt att ges en andra chans att visa upp sig på.
Kanske att vår lilla fotbollsklubb kan vara den scenen för honom.
Vi ställer inga krav på honom att han måste vara den coola killen.
Vi ställer inga krav på honom att han måste stå upp för saker.
Vi ställer inga krav på honom att han måste försvara minoriteter utan vi ställer bara krav på att han skall vara som en av alla i gruppen.
Precis som det skall vara i en idrottsförening med andra ord.
När vi presenterar honom som ny i klubben kommer det att bli ett ramaskri.
På hans gamla klubb..
På alla hans belackare...
På några av våra "supportrar"..
Är dessutom säker på att lokalpressen kommer att göra en grej av det.
Vi tar en chans i och med detta!
Vi kan vinna genom att han klarar av situationen.
Gör han det så får vi en riktigt bra fotbollsspelare tillsammans med prestigesegern där vi visat att vi kan hantera och utveckla en strulig personlighet.
Vi visar att vi är beredda att ge människor en andra chans och vi visar att vi tror på fotbollens möjlighet att ge trygghet i rätt omgivning.
Vi kan förlora också...
Går det inte väl så har vi varit blåögda, idiotiska och allmänt tappade.
Vi har i så fall sålt oss billigt i jakten på spelare och vi har svikit den fotbollsgemenskap mellan klubbarna som säger att den typen av spelare skall vändas på porten.
Jag satsar på seger i detta fallet.
Killen skall få en chans.
Han kommer att ha sjukt många kritiska ögon på sig, men om han vill och våra killar vill så vill jag också prova.
Det visar sig snart....
Hur dom förvaltar sina gåvor och sina talanger.
Det är emellanåt alldeles uppenbart att miljö och yttre påverkningar styr människor åt fel håll på ett ytterst tragiskt sätt ibland.
Ta den killen som kommit till fotbollsklubben nu som ett exempel.
Ifjol höstas hängde jag ut honom och hans dåvarande klubb ganska kraftigt efter en incident som ledde till att killen blev avstängt från allt fotbollsspel i nästan ett helt år.
Det slog slint för honom och han slog ner allt som kom i hans väg efter att ha blivit utvisad i en Division 6 match.
Nu när han kom till vår klubb och frågade om han fick vara med och lira för att han kände att han ville bort ifrån sina forna lagkamrater och den press som dom satte på honom så visar denna killen upp den ena sköna sidan efter den andra.
Fotbollsmässigt så är det en av de största talanger jag sett på väldigt länge, och jag har sett några stycken...
Ett driv i steget som är underbart och en bollbehandling som hör hemma bra mycket högre än i denna divisionen. Dessutom så är det en skön kille, men väldigt stor humor och med väldigt nära till skratt.
Tyvärr så har han ett humör som måste tyglas. Han måste få hjälp av sin omgivning med detta och han ställer därmed indirekt väldiga krav på sin omgivning.
Vi måste assistera honom med hjälp här och avlasta honom när det brinner till.
Han har säkert ett rätt otrevligt bagage, denna killen och det känns som om han någonstans är värt att ges en andra chans att visa upp sig på.
Kanske att vår lilla fotbollsklubb kan vara den scenen för honom.
Vi ställer inga krav på honom att han måste vara den coola killen.
Vi ställer inga krav på honom att han måste stå upp för saker.
Vi ställer inga krav på honom att han måste försvara minoriteter utan vi ställer bara krav på att han skall vara som en av alla i gruppen.
Precis som det skall vara i en idrottsförening med andra ord.
När vi presenterar honom som ny i klubben kommer det att bli ett ramaskri.
På hans gamla klubb..
På alla hans belackare...
På några av våra "supportrar"..
Är dessutom säker på att lokalpressen kommer att göra en grej av det.
Vi tar en chans i och med detta!
Vi kan vinna genom att han klarar av situationen.
Gör han det så får vi en riktigt bra fotbollsspelare tillsammans med prestigesegern där vi visat att vi kan hantera och utveckla en strulig personlighet.
Vi visar att vi är beredda att ge människor en andra chans och vi visar att vi tror på fotbollens möjlighet att ge trygghet i rätt omgivning.
Vi kan förlora också...
Går det inte väl så har vi varit blåögda, idiotiska och allmänt tappade.
Vi har i så fall sålt oss billigt i jakten på spelare och vi har svikit den fotbollsgemenskap mellan klubbarna som säger att den typen av spelare skall vändas på porten.
Jag satsar på seger i detta fallet.
Killen skall få en chans.
Han kommer att ha sjukt många kritiska ögon på sig, men om han vill och våra killar vill så vill jag också prova.
Det visar sig snart....
Lördagsinlägg
Funderar på hur det egentligen var med inbrottet i omklädningsrummet i Måndags!
För er som missat det så var dörrjäkelen till omklädningsrummet inkickad när vi kom in efter vår träning i tio minusgrader på en konstgräsplan med 3 cemtimeter snö på.
Muntert hela vägen alltså....
Det var lite smått länsat för de som inte var begåvade nog att ta med sig sina saker ut till planen.
Tränaren var en av dom som blev av med saker och således inte kan kategoriseras in bland de begåvade...
För min del så försvann plånboken och Iphonen.
Bittert direkt, men det löste sig till belåtenhet i slutändan.
Det är allt jobbet som blir runt omkring som irriterar mest, men nu när det är gjort så är det rätt lugnt igen.
Ett förlängt abonemang och 3500:- utbetalda och med en nyare Iphone i fickan så är det rätt okej.
Värre för andra.
Den unge killen som torskade farsans bil & husnycklar är inte särskilt nöjd.
Att han dessutom tangerade min förlust på telefon och plånka är nog marginellt i sammanhanget.
De småbusar som gjorde sig en hacka är säkert nöjda med det.
Nu vet jag inte vad de kan tänkas få för följande saker på "svarta marknaden" men nog är det en del.
2 telefoner, två gamla skinnplånböcker, 1 GPS, 1 Bilstereo, 1 par handskar, 1 foto på Ekewalds´s fru, 1 hus nyckel, 1 bilnyckel med mera.
I rena pengar hittade man cirka 3.000:- och det är säkert mer än dom har i veckopeng på ett år så de är säkert belåtna.
Jag kan tro att de får ett par tusingar för grejorna så cirka 5 totalt då.
Vad de får för frugans nuna vet jag inte, men kan tro att det räknas som bonus.
Det är fan iallafall...
Hoppas dom dör och ruttnar åtminstone!
fredag 17 december 2010
Satt o tänkte på...
att det är jäkligt tungt ibland.
Det finns tre viktiga saker i mitt liv.
Inga sensationella ingredienser utan precis samma som för många andra män.
Familj, arbete, fotboll.
Prioritetsordningen borde vara solklar, men det är alltid svårt när man är mitt i saker liksom.
Det slutar med att alla tre ingredienserna får stå tillbaka liksom och det är allt annat än bra.
Otillräcklig är man alltid, men att vara det på tre ställen är verkligen frustrerande.
Jobbet funkar...
Det är bara det att man hela tiden vill mer.
Man vill ha alla svaren på alla frågor som ställs.
Man vill vara kunderna till lags och man vill vara personalen behjälplig.
Dessutom så vill man vara Stockholmskontoret till lags.
När de tre "krävarna" sätter igång på riktigt så krockar det lite och eftersom man inte är någon "Einstein" direkt så snurrar det rätt bra i skallen.
Familjen funkar...
Det är lugnt och fint på den fronten, men man vill även här så mycket mer.
Jag vill vara en bra "gube" som går att vara stolt över och jag vill vara en "hjältepappa" för min älskade son.
Inte alltid som man orkar det efter att ha jobbat för att tillfredsställa de tre "krävarna" under 8 timmars jobb dock.
Fotbollen funkar...
Man vill dock hela tiden mer...
Det är mycket som behöver skötas om.
Det är inte bara de träningstillfälle som är inbokade som skall skötas.
Nyförvärv, träningsläger, inneturneringar, träningskläder, gamla spelare och så mycket annat som skall underhållas.
Det funkar som sagt, men man vill så mycket mer hela tiden....
Hur göra?
Skita i fotbollen är alternativet som står högst på rang här!
Men är det ett bra alternativ?
Har 30 killar i laget som slagit bakut då ochdet hade förmodligen sänkt en hel förening i slutändan!
Det går ju inte...
Samtidigt så behöver jag detta andningshål något alldeles fruktansvärt för att orka med.
Så vad kan istället göras?
Ingen aning, men om vi rider vidare ett tag så löser det sig kanske?
Satsar på det!
Det finns tre viktiga saker i mitt liv.
Inga sensationella ingredienser utan precis samma som för många andra män.
Familj, arbete, fotboll.
Prioritetsordningen borde vara solklar, men det är alltid svårt när man är mitt i saker liksom.
Det slutar med att alla tre ingredienserna får stå tillbaka liksom och det är allt annat än bra.
Otillräcklig är man alltid, men att vara det på tre ställen är verkligen frustrerande.
Jobbet funkar...
Det är bara det att man hela tiden vill mer.
Man vill ha alla svaren på alla frågor som ställs.
Man vill vara kunderna till lags och man vill vara personalen behjälplig.
Dessutom så vill man vara Stockholmskontoret till lags.
När de tre "krävarna" sätter igång på riktigt så krockar det lite och eftersom man inte är någon "Einstein" direkt så snurrar det rätt bra i skallen.
Familjen funkar...
Det är lugnt och fint på den fronten, men man vill även här så mycket mer.
Jag vill vara en bra "gube" som går att vara stolt över och jag vill vara en "hjältepappa" för min älskade son.
Inte alltid som man orkar det efter att ha jobbat för att tillfredsställa de tre "krävarna" under 8 timmars jobb dock.
Fotbollen funkar...
Man vill dock hela tiden mer...
Det är mycket som behöver skötas om.
Det är inte bara de träningstillfälle som är inbokade som skall skötas.
Nyförvärv, träningsläger, inneturneringar, träningskläder, gamla spelare och så mycket annat som skall underhållas.
Det funkar som sagt, men man vill så mycket mer hela tiden....
Hur göra?
Skita i fotbollen är alternativet som står högst på rang här!
Men är det ett bra alternativ?
Har 30 killar i laget som slagit bakut då ochdet hade förmodligen sänkt en hel förening i slutändan!
Det går ju inte...
Samtidigt så behöver jag detta andningshål något alldeles fruktansvärt för att orka med.
Så vad kan istället göras?
Ingen aning, men om vi rider vidare ett tag så löser det sig kanske?
Satsar på det!
fredag 8 oktober 2010
Det var ett tag sedan nu...
Det har inte blivt skrivet på ett tag nu och det är absolut dags att ta tag i detta på riktigt nu igen kanske?
Det har varit ganska intensivt på sistone och inte funnits så mycket glöd över för denan obesökta blogg. Det är väl egentligen bara älskade hustrun som tittar in ibland och det är ganska enkelt att förklara den låga aktiviteten för henne, förlåtande som hon är..
På tal om förlåtande så är det ju klart att det blir ett tränare år ytterligare för mig i Rinkaby GoIF! Nödlösningen får stanna, liksom!
Härligt och något som jag såklart är väldigt glad över.
att släppa fotbollen riktigt ännu är jag inte redo för eftersom den fortfarande skänker så oerhört mycket glädje. Sorg också för den delen men det är säkert nyttigt det med?
Jag hoppas så att grabbarna orkar fortsätta vara lika förlåtande och uppoffrande även fortsättningsvis. Det tror jag nog och förhoppningsvis så kanske vi kan etablera oss en bit högre i tabellen så att glädje kontra sorg kan kantra över lite mer åt glädjehållet.
Hade ett litet familjeråd med goa familjen inför detta beslutet, men man kan bara konstatera att jag förmodligen har världens bästa familj! Lilleman verkade inte tro annat än att farsan skulle fortsätta. Kanske han tror att Pappa är fotboll liksom och det får han i såfall tro ett år till.
Frugan verkar ganska tillfreds med situationen och det är väl så att hon förstår hur mycket det trots allt betyder för mitt ibland ganska labila humör at få andas ut lite mellan jobb och familj.
Det är ju lite det som det handlar om.
Ett Ekewaldskt andningshål...
Det har varit ganska intensivt på sistone och inte funnits så mycket glöd över för denan obesökta blogg. Det är väl egentligen bara älskade hustrun som tittar in ibland och det är ganska enkelt att förklara den låga aktiviteten för henne, förlåtande som hon är..
På tal om förlåtande så är det ju klart att det blir ett tränare år ytterligare för mig i Rinkaby GoIF! Nödlösningen får stanna, liksom!
Härligt och något som jag såklart är väldigt glad över.
att släppa fotbollen riktigt ännu är jag inte redo för eftersom den fortfarande skänker så oerhört mycket glädje. Sorg också för den delen men det är säkert nyttigt det med?
Jag hoppas så att grabbarna orkar fortsätta vara lika förlåtande och uppoffrande även fortsättningsvis. Det tror jag nog och förhoppningsvis så kanske vi kan etablera oss en bit högre i tabellen så att glädje kontra sorg kan kantra över lite mer åt glädjehållet.
Hade ett litet familjeråd med goa familjen inför detta beslutet, men man kan bara konstatera att jag förmodligen har världens bästa familj! Lilleman verkade inte tro annat än att farsan skulle fortsätta. Kanske han tror att Pappa är fotboll liksom och det får han i såfall tro ett år till.
Frugan verkar ganska tillfreds med situationen och det är väl så att hon förstår hur mycket det trots allt betyder för mitt ibland ganska labila humör at få andas ut lite mellan jobb och familj.
Det är ju lite det som det handlar om.
Ett Ekewaldskt andningshål...
söndag 8 augusti 2010
Första semesterveckan snart över
Det har nu passerat en semestervecka och "endast" 2 likadana återstår.
Det blev inget kolmården och det var ganska skönt det. Men helt utan zoologiska parker klarade man sig ändå inte.
Eftersom familjen beslöt sig för att ta några dagar i undersköna Köpenhamn istället så landade vi såklart på zoo där istället.
Helt okej, faktiskt.
Ena dagen i Köpenhamn var värsta racet, kan jag berätta.
Vi lyckades med att klara av såväl nämnda zoo som tivoli på en och samma dag, vilket måste betraktas som en prestation.
Grabben var alldeles vimmelkantig efter två sådana upplevelser och i ärlighetens namn så kan man kanske konstatera att det var svårt för honom att uppskatta så mycket på en gång!
Tanken var egentligen inte att ta båda attraktionerna på samma dag, men en liten missuppfattning på Tisdagskvällen bäddade för detta.
Vi tog oss till Tivoli, men vid entrèn så läste vi att det stängde klockan 8 och eftersom klockan hunnit bli halv sju redan så var det för kort med tid, ansåg vi.
Man tyckte att det var underligt med en så pass tidig stängning, men många saker är ju konstiga i vårt södra broderland så varför inte.
Det blev nyhavn istället och dte var riktigt läckert det med.
Dagen efter när vi gjorde ett nytt försök så insåg vi att man stängde Tivoli klockan 24.00 och att det endast var själva museèt som klappade ihop 20.00, men då var det så dags....
Ett köpenhamnsrace är ju aldrig fel.
Jäklar vad det kunde kostat pengar på ströget förresten...
Tur att frugan var i hasorna på en och höll igen på Ekewald`s köpsignaler....
lördag 24 juli 2010
Är faktiskt ganska stolt idag!
Var ju ombedd att skriva ett kåseri i en tidning för första gången och idag så kom tidningen ut till allmänheten.
Riktigt coolt att se sin egen text i print.
Får nog säga att jag var rätt nöjd, med hur det blev och hoppas att det kommer fler tillfällen till att skriva av sig lite.
Frugan var lite besviken på att det inte stod så mycket om vem som skrivit den, men det får vi väl ta tills nästa gång!
En fet byline liksom...
Sedan blir det Sportbladet nästa!
Eller inte....
Var ju ombedd att skriva ett kåseri i en tidning för första gången och idag så kom tidningen ut till allmänheten.
Riktigt coolt att se sin egen text i print.
Får nog säga att jag var rätt nöjd, med hur det blev och hoppas att det kommer fler tillfällen till att skriva av sig lite.
Frugan var lite besviken på att det inte stod så mycket om vem som skrivit den, men det får vi väl ta tills nästa gång!
En fet byline liksom...
Sedan blir det Sportbladet nästa!
Eller inte....
fredag 16 juli 2010
Kolmården
Det är lite mer än 2 veckor till semester nu!
Jag gillar att ha semestern framför mig på något sätt.
I jämförelse med att ha den bakom mig i alla fall...
I år är det inte mycket planerat för semestern eftersom fotbollen drar igång också, men grabben är lovad en tur till Kolmården åtminstone.
Ett par dagar iväg från hemmet är ju också semester, sägs det!
Jag vet inte riktigt egentligen?
Det är inte helt billigt att åka och titta på djur!
Ger mig fanken på att det hade gått att hitta en vecka i annat land istället för cirkus samma pengar.
Grabben har ju förvisso ingen direkt uppfattning om pengar ännu utan är bara på hugget när det kommer till att titta på djur och överlåter istället betalningen till oss vuxna.
Härligt förvisso, men eftersom vi vuxna i familjen har så förtvivlat svårt att säga nej så lär det väl bli en tripp till det där Kolmården trots allt. Pengar kommer det ju trots allt nya allt eftersom....
Kan nog avslöja att jag för egen del helre hade varit hemomkring!
Glattat ner i poolen, käkat gott nere i hamnen, hyrt några bra rullar, tagit det lugnt...
För guds skull, folk åker TILL Åhus på sin semester inte IFRÅN...
måndag 12 juli 2010
VM finalen
Det spelades ju lite fotboll igår igen.
Ja, inte något direkt viktigt egentligen med Rinkabyögon sett, men ett visst intresse drar ju ändå VM finalen i Sydafrika till sig..
Spanien besegrade ett vilt sluggande Holland med 1-0 efter förlängning.
Kan vara den mest ointressanta finalen någonsin, tror jag.
Spanien försökte, men lyckades inte spela fotboll mot ett Holland som sparkade på allt som rörde sig och helst då saker som hade innehöll kött och ben.
Med lite flyt så hade faktsikt Holland kunnat ståta som världsmästare också, men någon måtta på eländet får det ju ändå vara.
Arjen Robben mot Spanien skall ju inte kunna sluta på mer än ett sätt, liksom!
Det som kanske var mest intressant så här i efterhand, var nog idioten Jimmy Jump`s försök till att placera en röd liten söt mössa på VM Pokalen innan matchen.
Ett gäng vakter hann emellan och sänkte idioten med några väl placerade labbar.
Bra det, för de besudlade fingrarna har inte på pokalen att göra.
Denne Jimmy Jump har som fritidsintresse att springa in på diverse arenor och göra sig till åtlöje.
Är det inte fotbollsarenor, så är det tennisbanor, schlagerscener eller andra evenemang som drar till sig tittare. Han skall ses och ingen, åtminstone inte jag , har någon direkt aning om vad han har för mål med detta förutom att synas då såklart.
Han brukar släppas efteråt och så får han en mindre böteslapp som inte verkar avskräcka direkt för efter ett litet tag så är han tillbaka i TV rutan igen på någon annan ort.
Mitt förslag för denna återfallsförbrytare är enkelt.
Kapa skånkarna på honom....
Jag pallar inte med att se fler inhopp av denna vilsna själ.
Han är en idiot som säkert har någon vinning i detta och det är ju på många andras bekostnad så ta bort benen på denna hoppare och låt honom försöka rulla in på nästa arena istället.
tisdag 6 juli 2010
Sommarplåga
Det är äntligen lite sommarvärme ute och jag kan inte låta bli att gräma mig för att jag inte är så förtjust i att vara just ute.
Har en aning svårt för värme och en aning svårt för att hantera den strålning som solen erbjuder.
Problemen är två.
Pigment och otålighet.
Jag skulle så oerhört gärna vilja kunna ligga och pressa och bli så gudomligt brun o tjusig som exempelvis frugan blir.
Det verkar inte så galet att krypa ner i solstolen och tuppa av en timme.
Det verkar liksom vara helt legalt att sova en stund i solen, vilket egentligen är knepigt eftersom det inte är helt okej att avbryta dagen alla gånger för att krypa ner i bingen och ta en tupplur under täcket.
Var skillnaden ligger i detta är svårt att svara på, men det är väl bara så misstänker jag.
Pigmenten är ett helt annat bekymmer.
Brännskador har olika klassificeringar, men jag tycks alltid nå en väldigt hög grad de gånger jag försöker trotsa naturens lagar.
För ett antal år sedan var jag sjukskriven en hel vecka för de där stora vätskefyllda blåsorna som närmast liknade ICA-kassar, som hängde längs med smalbenen på mig.
Nä, det får nog bli fortsatt skuggboxning denna sommaren också och en och annan solserviett istället. Får man inte cancer av dom förresten?
Har en aning svårt för värme och en aning svårt för att hantera den strålning som solen erbjuder.
Problemen är två.
Pigment och otålighet.
Jag skulle så oerhört gärna vilja kunna ligga och pressa och bli så gudomligt brun o tjusig som exempelvis frugan blir.
Det verkar inte så galet att krypa ner i solstolen och tuppa av en timme.
Det verkar liksom vara helt legalt att sova en stund i solen, vilket egentligen är knepigt eftersom det inte är helt okej att avbryta dagen alla gånger för att krypa ner i bingen och ta en tupplur under täcket.
Var skillnaden ligger i detta är svårt att svara på, men det är väl bara så misstänker jag.
Pigmenten är ett helt annat bekymmer.
Brännskador har olika klassificeringar, men jag tycks alltid nå en väldigt hög grad de gånger jag försöker trotsa naturens lagar.
För ett antal år sedan var jag sjukskriven en hel vecka för de där stora vätskefyllda blåsorna som närmast liknade ICA-kassar, som hängde längs med smalbenen på mig.
Nä, det får nog bli fortsatt skuggboxning denna sommaren också och en och annan solserviett istället. Får man inte cancer av dom förresten?
lördag 5 juni 2010
En härligare känsla...
Det var en alldeles enorm känsla i omklädningsrummet efter matchen senast!
Bortaseger mot Kristianstads BoIS och en väldigt uppsluppen atmosfär i gänget efteråt.
De som inte varit i ett omklädningsrum fullt med karlar som vunnit en fotbollsmatch bör genast försöka vara med om det! (Kanske kan stöta på visst motstånd men det är det värt)
Det sjungs, det kramas, det är en alldeles väldig känsla som inte på något sätt går att beskriva!
Den vänskap, ja rent av kärlek, som kryper upp när 19 män har lyckats med något gemensamt vill jag inte byta ut mot något!
Killarna var magiska igår!
Kanske vi inte briljerade med någon bländande fotboll, men den inställningen till uppgiften som fanns var inget mindre än magisk!
Stolthet!
När killarna dessutom brast ut i gratulationssång efteråt på min födelsedag, givetvis i ren segereuferi, så var inte tårarna långt borta!
Det var således en bra fördelsedag om än lite konstig.
De mest älskade människorna var ju trots allt inte med!
Min fru och min vackra son firade denna dag i hemmets lugna vrå...
Önskar så att dom varit med i omklädningrummet....
Bortaseger mot Kristianstads BoIS och en väldigt uppsluppen atmosfär i gänget efteråt.
De som inte varit i ett omklädningsrum fullt med karlar som vunnit en fotbollsmatch bör genast försöka vara med om det! (Kanske kan stöta på visst motstånd men det är det värt)
Det sjungs, det kramas, det är en alldeles väldig känsla som inte på något sätt går att beskriva!
Den vänskap, ja rent av kärlek, som kryper upp när 19 män har lyckats med något gemensamt vill jag inte byta ut mot något!
Killarna var magiska igår!
Kanske vi inte briljerade med någon bländande fotboll, men den inställningen till uppgiften som fanns var inget mindre än magisk!
Stolthet!
När killarna dessutom brast ut i gratulationssång efteråt på min födelsedag, givetvis i ren segereuferi, så var inte tårarna långt borta!
Det var således en bra fördelsedag om än lite konstig.
De mest älskade människorna var ju trots allt inte med!
Min fru och min vackra son firade denna dag i hemmets lugna vrå...
Önskar så att dom varit med i omklädningrummet....
tisdag 1 juni 2010
Grabben har fått ny cykel!
En crescent bike som heter grim...
Det är dödskallar på den och det är det absolut viktigaste.
Kan tro att det egentligen inte spelat så stor roll om det fattats ett hjul eller den levererades utan styre för det är ju dödskallar på den...
Har lite svårt att inse att det är dax för en 20`` tums cykel redan.
Det var ju inte så väldigt länge sedan som vi var iväg och skaffade den där coola "lära-gå-stolen".
Men visst, han skall ju börja skolan efter sommaren och han har ju börjat spela fotboll så det är väl en annan som inte riktigt hänger med.
Imorgon så kommer han väl hem med tjejen och berättar att hon är med barn, kan man tänka...
Reservlaget förlorade med 3-0 trots att det var kraftigt toppat med flera A-lagsspelare ikväll.
Det är ganska jobbigt just nu med alla förluster, men det vänder väl framöver!
Jag unnar killarna en ordentlig framgång snart för jag tycker att dom jobbar på riktigt väl trots allt.
Risken är väl annars att det blir en riktig "backlash" och att killarna ger fanken i det vad det lider. Vi har ju bestämt oss för att ha det roligt under säsongen och det har nästa nblivit ett mantra allt eftersom, men hur roligt är det att förlora hela tiden?
Träning på Onsdag och jag funderar lite på att skita i fotbollsträningen då och istället hitta på något riktigt roligt istället!
Kanske vi skall gå upp på fotbollsgolfen istället?
Nya krafter och nya tag!
Vinner vi inte på Fredag så bankar nedflyttningen ordentligt på dörren...
måndag 31 maj 2010
Kanske en ny bil...
Jag fick frågan igår angående vad jag önskar mig i födelsedagspresent på Fredag!
Det är i princip en omöjlig fråga att svara på då man i regel köper på sig de saker som man vill ha efterhand som behovet dyker upp.
Man önskar sig inte så jäkla mycket när man nått en ålder som överstiger 18 år känns det som!
De saker som ligger en varmast om hjärtat och som man uppskattar mest nuförtiden är saker som inte går att köpa!
Jag önskar mig så att grabbarna i Rinkaby får vinna på fredag i den svåra bortamatchen mot Kristianstads BoIS. Det är en av de största glädjeämnena att få lov att se den gemensamma lyckan bland vuxna män som lyckats med en på förhand svår uppgift.
Såklart önskar man sig att det flyter på med jobbet och att familjen fortsätter vara frisk och hjälpligt lyckliga.
Jag önskar mig att MoDo Hockey snart presenterar att "Foppa" tar en säsong till i Elitserien.
Jag önskar mig att sonen som är 5 år och på väg mot de 6, fortsätter att växa, lära sig och utvecklas till en så fantastisk människa som han har all förutsättningar att bli.
Men eftersom det är så svårt att önska sig dessa saker i present just på Fredag så önskar jag mig istället en ny bil...
Borde gå att fixa...
Det käraste man har...
Det första inlägget på en ny blogg skall väl handla om det käraste man har och då hade det med stor säkerhet blivit hallå om det inte handlat om familjen!
Då man ännu en gång klarat av en "mors dag" så är det ganska självklart att man även här rosar frugan.
Hon drar det tunga lasset i hushållet och är sannerligen en fantastisk fru och en lika fantastisk morsa.
Hur har man egentligen kunnat förtjäna ihop till en sådan kvinna?
Jag vet inte och skall sanningen fram så vågar jag inte fråga om det heller.
Finns kanske en viss rädsla för svaret?
Hon orkar med att ha en gubbe som jobbar en del och kommer hem med sina funderingar kring spörsmål som egentligen borde stannat på kontoret.
Hon orkar med den gubbe som drar iväg på fotboll 4 kvällar i veckan då rollen som tränare ju faktsikt kräver en viss närvaro.
Hon orkar med en gubbe som ibland är "tvungen" att kolla på idrott på TV och som faktiskt var "tvungen" att de 49 av de 55 MoDo matcherna i grundserien ifjol på TV.
Hon är en pärla och jag hoppas att hon på något sätt får någonting tillbaka på allt arbete och all den kärlek som hon ger.
Kanske skulle jag förvissa mig om det imorgon?
Nej, just det!
Reservlaget spelar ju imorgon kväll....
Då man ännu en gång klarat av en "mors dag" så är det ganska självklart att man även här rosar frugan.
Hon drar det tunga lasset i hushållet och är sannerligen en fantastisk fru och en lika fantastisk morsa.
Hur har man egentligen kunnat förtjäna ihop till en sådan kvinna?
Jag vet inte och skall sanningen fram så vågar jag inte fråga om det heller.
Finns kanske en viss rädsla för svaret?
Hon orkar med att ha en gubbe som jobbar en del och kommer hem med sina funderingar kring spörsmål som egentligen borde stannat på kontoret.
Hon orkar med den gubbe som drar iväg på fotboll 4 kvällar i veckan då rollen som tränare ju faktsikt kräver en viss närvaro.
Hon orkar med en gubbe som ibland är "tvungen" att kolla på idrott på TV och som faktiskt var "tvungen" att de 49 av de 55 MoDo matcherna i grundserien ifjol på TV.
Hon är en pärla och jag hoppas att hon på något sätt får någonting tillbaka på allt arbete och all den kärlek som hon ger.
Kanske skulle jag förvissa mig om det imorgon?
Nej, just det!
Reservlaget spelar ju imorgon kväll....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)