Det käraste man har...

Det första inlägget på en ny blogg skall väl handla om det käraste man har och då hade det med stor säkerhet blivit hallå om det inte handlat om familjen!
Då man ännu en gång klarat av en "mors dag" så är det ganska självklart att man även här rosar frugan.
Hon drar det tunga lasset i hushållet och är sannerligen en fantastisk fru och en lika fantastisk morsa.
Hur har man egentligen kunnat förtjäna ihop till en sådan kvinna?

Jag vet inte och skall sanningen fram så vågar jag inte fråga om det heller.
Finns kanske en viss rädsla för svaret?

Hon orkar med att ha en gubbe som jobbar en del och kommer hem med sina funderingar kring spörsmål som egentligen borde stannat på kontoret.
Hon orkar med den gubbe som drar iväg på fotboll 4 kvällar i veckan då rollen som tränare ju faktsikt kräver en viss närvaro.
Hon orkar med en gubbe som ibland är "tvungen" att kolla på idrott på TV och som faktiskt var "tvungen" att de 49 av de 55 MoDo matcherna i grundserien ifjol på TV.
Hon är en pärla och jag hoppas att hon på något sätt får någonting tillbaka på allt arbete och all den kärlek som hon ger.
Kanske skulle jag förvissa mig om det imorgon?
Nej, just det!
Reservlaget spelar ju imorgon kväll....