Jag och grabbarnas Grabb har fått i uppdrag att köpa gran imorgon.
Helt själva!
Ett hedersuppdrag för oss grabbar såklart.
Ett förtroende utöver det vanliga.
Vi siktar in oss på att köpa en grön gran.
Det har grabbarnas grabb bestämt.
Jag håller med....
Storleken på gran och sort är lite mer diffus.
Jag gillar silvergranarna för att det är lite tåligare.
Håller lite längre och barrar inte så infernaliskt.
Nackdelen är att de inte luktar riktigt lika mycket.
Det skall en gran göra!
Minns den första granen som jag och fröken fruga införskaffade själva.
Bodde inne i Kristianstad då i en lägenhet som vi "ärvt" efter äkta paret Sandin.
Östra Storgatan med utsikt över Grand.
Stort på den tiden men otänkbart idag. Konstigt...
Jag kom hem ifrån jobbet en dag och hittade min blivande fru på storarumsgolvet kraftigt svärande.
Hon hade köpt gran och var igång med att försöka få den att stå upp.
Julgransfoten fanns snyggt på plats bredvid henne, men stammen var alldeles för tjock för att passa.
Det är otroligt få människor som bor i centrala Kristianstad som innehar en yxa av förklarliga skäl och till den skaran hörde även vi.
Min fru som då var endast sambo hittade en egen variant på yxa och är säkert när hon tänker tillbaka på det ganska nöjd med att hon fortfarande behöver två hanskar när det är kallt ute.
Hon tog fram den grova kökskniven....
För att förstärka kraften i kökskniven så hämtade hon även hammaren....
Kniven lades an mot stammen och kraftiga slag med hammaren riktades mot den vassa kniven!
Smart?
Funktionellt?
Fungerande?
Inget av de ovanstående?
Som sagt!
Egentligen ett under att handskaffärerna fortfarande säljer par till henne!
Granen kom efter många, många om och ännu fler men upp.
Den var parant utan dess like och knappt nämnvärt mindre än granen på stora torg.
Det var den största gran jag sett inomhus någonsin tror jag.
Frugan var belåten til slut och jag också med efter det så tittar vi nästan mer på stammens omfång än på granens utseende kan jag lova!
Vi har även införskaffat yxa ifall att....
En annan svår sak är att avgöra hur bra granen är egentligen!
Ifjol hittade vi en gran som vi tyckte var fin.
Den stod hur länge som helst och den barrade inte ett enda barr någonsin.
Dom satt som limmade och även efter vi satt ut granen så stod den sig jättefint mot brevlådan i väntan på att Åhus HBK skulle komma och forsla bort den.
Året innan dess så hittade vi också en gran som såg riktigt schysst ut!
Den sattes in och hade fullständigt barrat av sig redan andra kvällen.
Sålänge alla satt ner i fullständig stillhet klarade det sig, men om man så mycket som nös i huset så dröslade barren ner.
Min fru slet ut dammsugaren den julen....
Hur skall man kunna veta hur limmade barren är?
Knep på det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar