Sista paret ut...

Ett blogginlägg om en duktig säljare som inte direkt gått charmkursen klart.
Eller så var han bara ruskigt klarsynt...

Mina fotbollsskor som var menade att hålla resten av fotbollslivet svek mig ordentligt i veckan.
Dom hade spruckit för en tid sedan, men lite svinn får man väl räkna med, tänkte jag och resonerade vidare med mig själv.
Det är inte värre än att dom håller den tiden som är kvar, kunde man tycka.
Det är ju inte det att jag direkt sliter på dom längre utan har dom mest på för att smälta in i omgivningen där jag står och gastar på killarna vid träningsplanen ett par gånger i veckan.

En och annan boll skjuter man till, men det löps inte direkt längre och då kan väl ett hål eller två gå att förbise?

Ja, så var det tills i Måndags.
Då sprack som ytterligare i vätan som rådde och eftersom det återstår en halv säsong så var det inte mer än att middagsrasten idag fick spenderas på Team Sportia för införskaffning av nya dojjor.

Jag var fast besluten att inte spendera särskilt mycket pengar på det nya paret eftersom ovan redovisade anledningar gjorde det rätt tydligt att det egentligen var som att kasta pengarna i sjön.
Den tiden har varit liksom..

Jag var också fast besluten att mina sista fotbollsskor skulle vara svart och vita så som fotbollsskor skall vara.
De hybriderna som grabbarna använder idag är förskräckliga.
Lila, oranga och riktigt gröna är bara irriterande och jag tror att det är omöjligt att inte hela tiden snegla på sina skor om man har sådana på sig.
Dom lyser liksom av sig själva som en nattlampa på något sätt.
Nä, svarta och vita skall dom vara. Så var det förr....

Inne i sportaffären så insåg jag att mina ganska enkla krav skulle bli svåra att tillgodose.
Svarta skor finns knappt.
Dom är i kraftig minoritet åtminstone.
Hittade ett par riktigt tjusiga som det stod 499:- på som direkt drog ögat till sig, men det visade sig vara skor ämnade för konstgräs!
Visste inte ens att det fanns sådana.

Andra dojjor kostade 2000:- och det verkade mest löjligt.
Kanske man kunde sprungit bättre med dom tänkte jag snabbt, men slog bort tanken direkt.
Eller kanske slagit bättre passningar eller kanske kickat lite bättre?
Vad skall man med dojjor för 2000:- till?
Vad händer om man har sådana skor?
Om hela mitt lag hade sådana skor så kanske vi skulle vunnit fler matcher?
Måste prata med styrelsen om det...

Jag hittade till slut ett par skor som låg vettigt i pris.
Inte svarta, men acceptabla.

Curl it lika Beckham...

699:- är för dyrt för behovet egentligen men jämfört med 2000:- ändå ganska okej.

Det var då säljaren kom...

- Kollar du på fotbollsskor?
-Japp, det gör jag!
-Något speciellt?
-Nej, jag kollar lite allmänt bara om det finns något som passar!

Säljaren granskade mig en aning och frågade med allvarlig min...

- Är dom verkligen till dig?

Ridå...
Han såg något som han inte skulle se...
Antingen fick han syn på magen som var dold under tröjan eller så såg han en rynka som inte jag sett.
Kanske han reagerade på det begynnade gråa håret?
I vilket fall så insåg jag ännu mer att det var bortkastade 700:- som jag ämnade spendera.
Hade jag bara haft mer tid på mig så skulle jag undersökt möjligheterna till at knocka honom direkt på platsen, men jag behövdes ju på jobbet efter middagen också.

Jag köpte av någon anledning skorna även om jag väntade tills en annan säljare var synlig och jag var noga med att berätta för honom att jag inte spelade egentligen utan "bara" var tränare.
Just in case, liksom.

Den glädjen som jag minns från förr som var förknippad med nya fotbollssor finns inte mer.
Förr så drog man på sig sina nya och plockade med sig bollen för att prova skorna liksom, men så blev det inte idag.
På träningen ikväll så övervägde jag att ta mina gamla, men killarna i omklädniungsrummet är åtminstone marginellt snällare än säljaren på Team Sportia!

Jag lovar härmed att inte köpa fler fotbollsskor i mitt liv.
Inte till mig själv åtminstone.
Inte ett endaste par även om jag hittar ett par svarta och vita som är billiga.
Jag lovar...