Mitt klubbmärke och jag

Sista matchen är spelad.
Sista matchen som tränare vill säga.
Längre än så skall vi inte i nuläget sträcka oss.

Det var med visst vemod som man åkte till IP idag för avslutningsmatch mot Hjärås!
En viss ångest kröp under skinnet på mig eftersom jag visste att det antagligen var sista matchen med märket på bröstet.

Bytte om till fotbollskläder som vanligt även om det blåste riktigt kallt, just för att jag verkligen ville vara ombytt. Ville känna in klubbmärket en sista gång på något sätt.

Vi skrattade gott på samlingen innan match.
Ingen ville riktigt ta tag i matchen egentligen.
Vi har ju förlorat så mycket i år.
Vi fikade och hade trevligt ända in i det sista.
Det var nästan en känsla av att vi drog ut på samlingen så länge vi kunde idag.

Det är en härlig samling grabbar dom där Rinkabyspelarna.
Jag trivs väldigt bra med dom och förstår att det är en anledning till att det inte går att fortsätta.
Det finns såklart fler och mer sportsligt anknutna, men en av anledningarna är att jag verkligen inte vill gå och vara irriterad på dessa killar som jag gillar så mycket.
Har varit en viss irritation och en viss besvikelse under året och det är inte så jag vill att min relation till killarna skall vara.

Det finns så många juveler i det där omklädningsrummet och jag vill att dom skall fortsätta vara det.
Det är en anledning till att någon annan måste ta över.

Det finns såklart fler anledningar till att jag valt att tacka nej till 2013.
Jag var riktigt nära att förlänga ett år till.
Jag anser att om man varit med att ta ner laget så skall man ta ansvar för att ta upp laget igen.
Rinkaby GoIF skall inte vara i sjuan och det är en sorglig historia att det blivit så.

Om jag fortsatt så hade det bara funnits ett läge för mig i sjuan.
Segrar och avancemang till sexan igen.
Inte på mitt liv att jag gått med på att lalla omkring och vara nöjd med annat än avancemang igen.
Det är inget snack om att de allra flesta i en tänkt Rinkabyuppställning är för bra för att spela i sjuan.
Inget snack.

Men när man mot slutet satt och traggade ihop en trupp och ibland till och med fick hoppa in själv för att fylla ut då insåg man ganska fort att med samma inställning hos pojkarna nästa år så blir det ingen serieseger och det blir ingen enkel resa alls.
Då vill inte jag vara med, för då hade jag blivit en grinig gubbe bara.
Det fanns inte mycket som tydde på att det verkligen skulle bli ändring så som det kändes.
Alltså så tackade jag nej.
Lite för egen del, men även en liten del för klubben och för grabbarna.
Bättre med en nytändning för klubben och för grabbarna.

Jag har varit i klubben sedan 1990.
alltså i 22 långa år. I sträck....
Jag har figurerat i de flesta sammanhang i klubben och är väldigt glad och till viss del stolt över det faktumet.
Rinkaby GoIF har blivit en del av mitt liv och jag har blivit en del av Rinkaby GoIF´s liv också.
Det är förvirrat just nu för även om jag är väldigt medveten om att jag tackat nej och därmed lämnat skutan vidare så är det ändå så att man är ytterst intresserad av vad som kommer att hända och ske.
Vem/Vilka tar över och hur kommer laget att se ut?
En tankebana som man måste vänja sig av med, såklart.
Supporter Ekewald måste få ta vid igen.
Coach Ekewald är död!

Vad kommer nu att hända med Ekewald?, är frågan som kommer ganska ofta.
Fotbollsmässigt alltså.

Jag har deklarerat att jag inte riktigt är beredd att sluta med fotbollen helt och hållet.
Det är för roligt och jag tror att jag har mer att ge.
Det är en stor del av mig och jag har lärt mig otroligt mycket dom här sista åren framförallt.

Det har kommit några förfrågningar ifrån några klubbar angående nästa år, men inget konkret egentligen. Mest intresseförfrågningar huruvida det överhuvudtaget är möjligt för mig att träna några andra än Rinkaby GoIF.
Mitt svar där är faktiskt ja.
Klart att det är!
Visst är det en konstig tanke, men samtidigt jäkligt lockande.
Tänk att få ett blankt papper och börja skriva på.
Det är inte så det har varit i GoIF då jag haft en uppfattning om varje spelare sedan innan.
Jag har haft en historia om samtliga och det kanske har hämmat mig och kanske även killarna.

Tänk att få börja på scratch...

Det är främst 3 klubbar som hört av sig varav en är avskriven direkt som ointressant.
Jag vill vinna matcher och då måste det finnas förutsättningar för det.

Vi får se vad som händer framöver med Ekewald´s fotboll.
Som jag sagt innan så är jag intresserad av att lyssna, men inte beroende på något sätt.

Det kanske finns en annan roll för mig att spela i den lokala fotbollsvärlden?

Vi får helt enkelt se...

Får säker anledning till att återkomma till Rinkaby GoIF och till den historia som jag delat med klubben sedan 1990, men det får blir en annan gång det...

En sak som jag redan nu känner är att jag redan saknar det..