Det var säkert sovmorgon och det var säkert fotboll på ett eller annat sätt inblandat.
Det var krogen på kvällen och det var säkert en liten aning blött också.
Precis som vanligt alltså!
Det som visade sig vara en aning ovanligt just den kvällen var det faktum att mitt liv där och då tog en sväng med mig som jag inte var riktigt beredd på.
Jag mötte min blivande fru.
Hon svepte med mig och även om varken hon eller jag då hade en aning om att vi 20 år senare skulle sitta där vi sitter idag så var det nog ganska ofrånkomligt egentligen.
Det var svårt att freda sig helt enkelt.
Det är alltså idag 20 år som jag tillbringat med denna grymma kvinna.
Var tar tiden egentligen vägen.
På vissa sätt så känns det som om det är betydligt mer.
Som om vi tillbringat alla våra dagar tillsammans.
Men på fler sätt så känns det som om de 20 åren haft vingar och bara flugit förbi.
Minnena är många och av synnerligen olika art.
Jag minns när Fröken Fruga inte alltid var så glad över sin blivande make.
Minns när hon kastade fjärrkontrollen efter mig så den gick i tusen bitar då jag hastigt var
Minns när hon var alldeles förtvivlad när kamraterna kallade och det var fest på Öland.
Precis som alla andra så har vi haft en del duster men har ändå aldrig upplevt dessa som särskilt allvarliga.
Vet idag att dessa stärkt oss och att det är den vägen man måste gå på ett eller annat sätt för att lära känna varandra så som vi gör.
Minnen, ja
Lyckligtvis så är en annan typ av minnen betydligt fler och betydligt tydligare.
Minns klart och tydligt kvällen vi möttes.
Minns när vi packade ner mina prylar på Kullmans väg och flyttade ihop.
Minns när vi förlovade oss en morgon 10 minuter innan jag var tvungen att åka till jobbet för du inte kunde vänta tills kvällen.
Minns när jag satte upp mina Maria statyetter i vårt första gemensamma hem och du nästan spydde.
Minns mycket roligt, men allra mest såklart
när jag friade innan Sverige-Trinidad på plats för fotbolls VM i Tyskland och du chockat sa ja.
Minns när du på riktigt blev Fru Ekewald och jag minns väl lyckan när vi tecknade vårt första huskontrakt tillsammans.
Största och bästa vi fått till är dock den där killen som vi har ihop.
Den lille killen som ser ut som sin far och låter som sin mor.
Lyckan när vi äntligen skulle bli morsa och farsa var ofantlig och det lilla undret som nu börjar bli en stor kille kommer att skämma bort oss med stor glädje även framöver.
Jag älskar dig och jag älskar oss på något sätt. Älskar vår treenighet med dig som den starka punkten och oss grabbar som far omkring runt dig.
Ikväll känns som en typisk dag i vår 20 åriga historia.
Vi borde fira och vi borde göra något extra av denna dagen, men nu är det ju så att det är match ikväll och jag kommer att komma hemrusande, pussa dig på kinden, packa fotbollsväskan och ge mig iväg igen.
Dagen blir som en sammanfattning på våra 20 år tillsammans.
Att du bara orkar, Gumman!
Du är en fantastisk kvinna på så otroligt många sätt och jag kan återigen bara konstatera att jag är ibland de lyckligaste männen på många, många mils omkrets som för 20 år sedan valde att ta sovmorgon, spela fotboll och gå på krogen.
